En grön liten fisk

Innan klockan elva idag hade jag hunnit vakna, bädda och fixa i lugn och ro, mumsa i mig havregrynsgröten i mörkret framför nyhetsmorgon, ta en timmes promenad i dimman, runt i vita bergen och längs vattnet, panta och ta in fyra sidor idrottspsykologi! Visst var det friskt och skönt med den där promenaden, precis som alla andra promenader, men då det enda i färg jag stötte på var den här gröna lilla fisken...

...höll effekten inte i särskilt länge - jag är trött på grått nu! Man blir ju så seeeg, och tillsammans med en hjärna som nyss börjat skolan och även pms är det lätt att bara säcka ihop när man testat de mesta för att boosta energin, och lägga sitt sista hopp på den där chokladbiten... Fast kiwin hjälpte nog faktiskt bättre.

Hursomhelst, pigg och vaken vid 6 och utslagen på soffan framför intressant historieprogram efter en ovanligt effektiv förmiddag - hur skulle jag orka med kvällens armbrytning, när jag ärligt talat inte känt mig med eller det minsta taggad väl där senaste månaden?? Men det är en vana och självklarhet att jag tar mig dit två dagar i veckan i alla fall, så upp och hoppa med mig! Vem vet, idag kanske är dagen?

Och ja, vilken toppenträning! Det var massa skojiga brytare, det kändes som att vi alla var tillbaka från jullov, tiden gick snabbt, jag tog i mer än jag vilade och känslan var mer rätt än på länge - det har jag saknat! Armarna bränner av liniment och ögona skriker efter vila, så det ska de få innan jag öppnar min fina bok igen imorn.

I kapitel två får jag läsa om personlighet vilket kändes som "åh vilken bra start på boken!", innan jag la märke till att resten av ämnena är minst lika intressanta! Sicken tur.