onsdag 3 september 2014

Långa nätter med tid att falla fritt

Jag läste något citat om att "ingen ser tillbaka vid 80 år och minns gångerna de fick en god natts sömn", och visst låter det troligt! Nu när jag känner mig friskare och piggare än på ååår har jag lyckats samla på mig många fler sena sommarkvällar och de sticker alla ut för det ena eller det andra.


I fredags gick jag och kollegan Ladän på Melissa Horn på Grönan! Jag var osäker först för även om hennes säsong börjar precis nu så kopplar jag känslan mest till höstigaensamhemmakvällar och instängdilurarnapromenader.


Men vilken härlig kväll! 


Som hon sa själv och skämtade om en hel del emellan så är majoriteten av hennes låtar inspirerade av egna misslyckade förhållanden, vilket ju låter extremt deppigt, men känslan var inte deppig alls. Jag och Ladän tittade runtom oss och "sympatiserade" med paren som såg något obekväma ut med uppbrotts-sångerna, men annars 98% glatt och lättsamt med skön musik som gav gåshud ibland och fick fart ibland, så man kände i hjärtat som vid nyårsfyrverkerierna, och vackert färgglatt med fruktade Eclipse över och scenen framför också.


Timmarna man offrar att stå på en och samma plats för levande musik fascinerar mig men det är ju så värt det - känslan är hundra gånger bättre och orden når en många gånger djupare. Icona Pop har gått på repeat sen allsången och blandas nu med glömda spår från Melissa. Jag är nybörjare på det här med koncerter, därav entusiasmen, men bättre sent än aldrig!


När det kommer till musik är jag ingen direkt finsmakare, som med det mesta, och därför verkar jag missa en del, antingen helt eller så hör jag bara inte hur BRAAA någon är. Alla snackar om Winnerbäck, och jag bah "vem är Winnerbäck??", jag har hört en låt och det är den med Melissa. Hursomhelst ställde hon till en scen vi alla verkade gå på mitt i en låt och plötsligt kom självaste han ut på scenen och allas ont i fötterna glömdes bort och allas kameror plockades fram och ja, det var en fruktansvärt bra spelning kan jag hålla med om. Har du testat att blunda i såna ögonblick?? Har du känt hur mycket mer man upplever? Det funkar lika bra på en koncert som på en armbrytarträning.


Vi tog oss in till Söder och pratade till klockan plötsligt blev tolv. Vi kunde nog ha pratat i timmar till men nätterna är till för att sova på har vi hört, speciellt när man jobbar dagen efter. Tack för den kvällen! För musiken och ännu en vän att babbla på i timmar med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar