Två silver och årets junior 2013!

Så många människor, ord, stunder och känslor! Tids- och verklighetsuppfattningen blir en berg och dalbana, som vanligt, och jag försöker fånga och hålla fast vid varje minnesvärd detalj nu. Allt får ta sin tid att smältas, men jag ska försöka sammanfatta lite i alla fall.

En hel solig och underbar helg vart det! Jag, Sambo-Lisa, hennes mamma och Niclas kom fram precis till TSAs invägning torsdag vid fem och något törstig och hungrig vägde jag in på 60.0, vilket väl är ganska rutinerat ändå. Med lättnad och glatt humör tuggade vi i oss choklad, pizza och glass och minglade runt med folk från norr och söder. Det är SM - ALLA är här! Och jag glömmer stundvis att det är tävla vi är här för att göra.

(Foto: kramgoa Vätternbrytarna)

Varje gång slås jag av hur retsamt segt det kan gå under en tävlingsdag - tills det är din tur, då går det fort. Och plötsligt är det över och jag står där med ett faktiskt väldigt nöjt silver i vänster arm! En överraskande rolig kväll, middag med världens bästa Team Stockholm och sen häng på gården med Lisa, Agnes och några glada Vimmerbybor. Lite sömn innan det var dags för högern - min favorit!

I vänstern var det superstarka Sara Nyberg som satte stopp och i högern var det Ann Johansson som imponerade, och jag tog mig till ännu ett nöjt silver. De antal utmärkta hookmatcher jag minns där kommer jag absolut njuta av ett tag! Något jag inte var det minsta beredd på i väntan på högerfinalerna däremot, var utmärkelsen till Årets Junior 2013.

Från det att mitt namn ropades upp efter motiveringen till några minuter efter vi gått ner från scenen visste min hjärna inte riktigt vad den skulle ta sig till. Det var alldeles underbart samtidigt som det var superjobbigt med en discolampa som gjorde att jag inte såg ett skit (men hanterbart nog för att inte snubbla eller krocka)...

Och det blev visst en liten chock både hjärn- och känslomässigt. Då jag snart skulle upp i final ville jag helst försöka hålla rätt fokus (vilket visade sig vara jäkligt svårt) och lät mig inte ta tid att smälta helgens känsloexplosion just där och då, men annars hade tårarna kommit på riktigt kan jag säga. För de här orden är precis vad jag hade önskat höra om jag var tillräckligt kreativ att komma på dem och "kaxig" nog att relatera till dem. 

Seriöst, tusen miljoner TACK!! Jag blir rörd och lycklig.

Jag skulle kunna säga att det är allt det här jag kämpat för, men det ordet är något jag sällan använder när jag ser på vad jag gått igenom. När jag tänker ordet kämpa så tänker jag "ta i" och ta till extra kraft när det blir jobbigt, men jag ser inte en jobbig tid bakom mig som krävt särskilt mycket extra ansträngning av den sorten. Jag har ofta ett utmärkt pokerface vid bordet men kanske har jag det även lite utanför också? Ett som jag själv inte sett igenom. Och kanske är det kämpa jag gjort där någonstans?

Så skönt att äntligen ha resultat och kunna slappna av! Efter finalerna var det enda att kämpa emot ögona som ville gå i kors, efter att ha varit vaken sen fyra. Krama om alla som tråkigt nog ska åka hemåt och sen piffa upp lite till bankett och efterfest.

Tack till Gävle-Mattias för många roliga bankett-bilder! För er som undrar är det alltså såhär armbrytarefterfester ser ut... man går runt och jämför lår med underarmar!

Kött, kött, kött och sallad var gott! Stämningen var på topp och live bandet hördes bakom de knökfulla armbrytarborden. Och jag orkade massa fler timmar bara för att jag var tvungen och det går liksom inte att vara trött och seg när man har alla dessa människor att passa på att umgås med! Helgen var underbar, arrangemanget var grymt och deltagarantalet var rekordstort.

Och att prata om sporten är ofta lika spännande som att utföra den! Djupa diskussioner om stilar och karaktärsdrag och upplysande och peppande feedback på det uppskattar jag något enormt.

Av mig själv, med motivationen som var lägre än vanligt och den lilla obeslutsamheten med vikten, väntade jag mig inte särskilt mycket. Siktet var inte ens på en pallplats, än mindre på landslagsplats. Men att jag nu kvalade i både vänster och höger gör det så mycket roligare att sikta på VM i Litauen, som jag hade tänkt åka på oavsett plats eller inte. Thailand och såna resmål är lockande ibland men Vimmerby och såna ställen kan klå det med hästlängder om det bara finns armbrytare med!